
Kom hem efter att hämtat julgran på Kvavsjön, och skulle ta in granarna från gatan där vi lagt dem, då någon ( några) ropade på mej!
En liten flock sidensvansar satt då i ett träd, helt omotiverat att dom valt just det trädet eftersom inga bär fanns där!
Ännu mer förvånad, först, blev jag då jag efter att ha dukat fram min brunch såg flocken i min syrenbuske vid frö automaten! Ingen för att äta!
För att hälsa!
En mycket färg grann fågel satt kvar, på en av de närmaste genarna mot mitt fönster, medans resten av flocken tog en lov runt i trädgården-- Han satt kvar och såg på mej, jag kände samma sak då Morfar talade med mej i Runnaby, våren efter att han somnade.
Dom har väntat på Solveig som nu anlänt, dom har det bra!
Tror att Ylva, som satt mitt emot förstod, liksom Eric gjorde i Runnaby!
Sedan landade dom samtliga i min syren, satt och såg på mej någon minut och försvann !
O tro mej om ni vill, men denna luciadag har för mej något stort inträffat!
Dom har det bra!
Och det vill jag ni skall veta!
Väntar nu bara på att Mamma Brith skall komma som den sädesärla hon och jag bestämde.
Måhända väntar hon på att strulet med Kalle skall vara avklarat!
Jan
3 kommentarer:
Härligt att "moster" Solveig har det bra, skönt att höra!
Jag ser farmor kommer pilande lite här & där som just "Pilemostran" så håll utkik, hon visar sig nog i vår ska du se! Åsa!
Vad fint du skriver Jan och underhållande, det är klart att det var Morfar Kalle o släkten som var utanför hos dig. Och vad fint det låter att dom har tagit emot mamma Solweig nu, känns underbart.
Dom har det jättebra nu när hela familjen får vara tillsammans igen.
Ha en jättehärlig och skön dag.
Limminentet Annelie
Jättefint skrivet. Tårarna börjar rinna när man läser detta. Farmor Solweig är så otroligt saknad. Går inte en dag utan att jag tänker på henne. //Ankié
Skicka en kommentar